”Hjärnan är rund för att tankarna ska kunna ändra riktning”

bild kopia”Hjärnan är rund för att tankarna ska kunna ändra riktning” Kinesiskt ordspråk

Jag är i full färd att skriva min nya bok. Idéerna är många och tankarna ännu fler. Att ha tid att bara skriva allt som kommer utan att egentligen veta var det tar vägen är en härlig och lyxig känsla samtidigt som hjärnan frenetiskt vill sätta det i system och få en slutprodukt innan den ens har kommit på papper.

Om jag skrivit boken för tre år sedan så hade det varit enklare för då skulle jag med stor beslutsamhet ha gått på den linje som jag bestämt från början. Nu idag känner jag mig själv bättre för det är när jag fritt får skapa som de bästa idéerna kommer fram. Tankarna är inte detsamma som för tre år sedan och jag har med stor glädje tagit in att det inte alls finns ett rätt sätt eller ens tio, utan det finns mitt sätt just nu.

Idag tog jag en promenad i Bologna. Jag älskar att gå rakt fram och utforska vad som finns där för att sedan ta mig tillbaka. Jag hade nästan en timme på mig innan jag skulle vända och såg det ena vackra huset efter det andra. Lite bråttom för det fanns så mycket att se och jag ville liksom sluka allt som fanns att se innan det var dags att vända.

KarinPlötsligt hörde jag musik lite längre bort så jag ökade stegen och så såg jag ett snarlikt torg som Piazza Maggiore. Hur är det möjligt? Den tanken hann precis komma då jag insåg att det var Piazza Maggiore. Lite fnissig och utan att jag visste hur det gått till var jag tillbaka på känd mark. Det blev inte alls rakt ut snarare en cirkel. En metafor slog mig. Så gör vi ofta med våra tankar när vi blir inspirerande och får lära oss något nytt. Spåret med det gamla är upptrampat så vi hamnar ofta tillbaka till det gamla vana.

Det är naturligtvis inget som är fel med det och jag blev glad att jag hittade hem så fort men samtidigt känner jag att nyfikenheten på det otänkta, oprövade och det som inte är möjligt är så starkt. Jag vill tänka nya tankar, gå nya stigar för att se vad som då händer. Tackar min hjärna för att den bråkar lite med mig så att jag blir uppmärksam, och så snyter jag mig och går nya steg både i hjärnan och fysiskt så att jag kan göra det nya till en väg där jag så småningom kan cykla. Såå spännande!

När tankarna inte ryms

bild kopia 7

Jag har skrivit två böcker tillsammans med Per Frykman vilket jag är glad och stolt över. Samtidigt så känns det som vi nästan har ”fuskat” för det gick liksom så lätt när vi skrev dem, eller så har jag förträngt att jag då också satt och ville förstora skallen. Känslan är att det kommer så många tankar och jag skriver för långsamt för att de ska hinna ut för att ge plats för fler som står och pockar på.

 

 

Idag på skrivarkursen var det fokus på hur man får och behåller sin inspiration samt hur man kan skapa struktur och disciplin. För mig är det inget problem. Det känns som när Blossom Taiton frågade vad som krävdes för att komma igång att träna. Jag kom med många olika svar som utrustning, rätt mat, energi, tid och en massa andra förslag men det rätta var disciplin. För mig som älskar att träna slog det mig aldrig in att det var det som behövdes. Så för mig är det lika med skrivandet. Men det jag behöver förutom att skriva snabbare så att alla ord hinner ut innan hjärnan spricker, är att jag tar skrivandet och tar mig som författare på allvar.

 

 

bild kopia 8Sagt och gjort. Nu kommer jag att prioritera skrivandet lika mycket som allt det andra som jag gör i mitt liv. För tänk vad som kommer att hända när jag prioriterar det roligaste jag vet ännu mer. Vill inte vänta så det beslutat är taget. Nu har jag lagt av tid varje dag för skrivande och satt ett datum när boken ska komma. Så nu är det på riktigt och jag är på riktigt och livet är riktigt på riktigt!

 

 

 

 

Ingenting ÄR allting!

bild kopia 4Jag pratar mycket om drömmar och jag drömmer mycket. Ofta får jag frågor om varför jag tycker  det är viktigt att drömma och om det inte gäller att vara nöjd med det vi har och gör här och nu istället för att sträva framåt efter en dröm. Att drömma kan då verka vara motsägelsefullt.

För mig är det inte motsägelsefullt utan för mig är det att leva efter devisen ”Göra det jag älskar” men också fullt ut Älska det jag gör.

När jag drömmer är det mycket om känslan att vara, göra och uppnå en viss ”sak” som jag tycker om. Det kan vara från det lilla att tända ett ljus en kväll och njuta av känslan som kommer när jag medvetandegör att idag  har jag allt jag behöver och älskar mitt liv, till att vakna på morgonen och känna lyckan när jag fortfarande kan springa.

 

Eller som idag ge mig tillåtelse att njuta av  att sitta på ett torg mitt i Bologna och ”leka” författare. Känslan att det ÄRmöjligt.
bild kopia 5

 
Det som är så häftigt är att för mig så betyder just min känsla och dröm allt, och för dig  säger det  kanske ingenting. Det jag tror händer när vi alla börjar upptäcka  vilken känsla vi vill ha  är att tar vi ansvar och ser till att det blir verklighet. Tänk om det är så att vi egentligen alla lever vår dröm,  vårt liv och knepet är att upptäcka och leva det som den dröm och känsla vi vill känna.

Jag är här NU!

bild kopiaI april såg jag av en slump i meddelande fältet som rullar på fb att det skulle vara en skrivarkurs i Bologna i oktober. Jag kände då rent instinktivt, ni vet så där direkt så det inte går att släppa, att det ville jag åka på. Det tog inte många dagar innan jag hade bokat mig och sedan så släppte jag det. Det känns som jag har en bok eller typ tio om jag ska vara ärlig inuti mig som bara väntar på att komma ut.

När jag pratade med Ann-Sofie som är en av ledarna på kursen så frågade hon mig om jag var författare. Jag svarade nej det är jag inte, men jag har skrivit två böcker med Per Frykman. Knasigt att jag svarade så för det är klart jag är författare. Varför jag inte ser mig är för att det har varit så lätt att skriva dessa böcker inte svårt och tungt som myten är att det ska vara för riktiga författare. När det är lätt är det rätt så den myten tror jag att jag tar bort.

Jag släppte tänket på kursen under sommaren för jag älskar att leva i nuet. Så förra veckan skulle jag se vad vi egentligen skulle göra och hur upplägget såg ut men hittade inte så mycket information så jag antog att det får vi på plats och att det ger sig. Väl på plats ser jag att alla dessa mail hamnat i skräpposten men då igen är det så lätt när det är rätt för jag är på plats laddad till tusen och grymt glad att jag anmälde mig.

bild kopia 2Idag har jag mjukstartat och gått lite vilse, njutit av värmen och Bologna, lyssnat och titttat på fantastiska människor och byggnader samt druckit cappuchino.

Totalt oförberedd är jag på vad som ska komma fram och det är heeeelt underbart!

Tack Livet och Tack mig själv för att jag lyssnar och agerar där det känns rätt för då går det lätt!

Trögfattad eller så tar jag det på upploppet!

bildJag har grottat ner mig i valda sanningar…..det jag tror på …det jag vill tro på och vad som händer när jag byter ut dem. Det är så grymt spännande och jag förstår också vidden och betydelsen att ända in i märgen öppna upp tanke och känslobanorna att allt som jag tror på faktiskt ÄR möjligt.

De som slår volter har säkert tränat mycket men allt börjar med en tanke och känsla att DET GÅR! Det tror jag att jag kan och det vill jag göra.

Min uppfostran är inte så och jag har ändå valt att drömma och gå på det jag vill och tror på.Har lyckats hyfsat om jag får säga det själv men fattar egentligen nu vilken kraft det finns att välja det jag tror på och sikta högt! Jag har haft en fantastisk barndom och uppfostran så tacksam över den så egentligen så känner jag mig otroligt  trögstartad samtidigt som så  mycket som öppnar upp när jag förstår att jag ända från då jag var baby skulle ha kunnat få det med mig och utveckla även denna sida.

Det är alltså inget gnäll eller synd om tänk utan snarare en härligt upptäckt! NU har jag bråttom för nu på upploppet är jag på väg att  ta bort geggan som ligger i vägen för mig. Eller rättare sagt som har legat på stigen. Det känns som jag har tagit mig från en knölig, vacker underbar stig till en fantastisk väg med utsikt rymd och storslagen natur. Den är stark, kraftig och ger mig energi.

Allt sitter i tanken, och att jag blir medveten att jag kan styra mig ”ur geggan” så att jag börjar gå på den nya vägen och inte tas tillbaka av 47 års mellanläge. En underbart spännande tanke jobb. Så coolt!! Oj avd jag lär mig om mig själv!

Jag har alltid sett mig som en ”träningsprodukt” som gillar att träna och inte behöver sikta högt utan kan nöta på… Jag GILLAR att träna men på vissa saker har jag tränat klart så nu kan jag gå ut och göra dem fullt ut för JAG kan.

I helgen så tävlar min äldsta dotter med sin häst i Stockholm. Hon satsar allt i två år för att komma med i dressyrlandslaget och ska kvala in på vissa tävlingar. Hon flyttar också ner till Skåne tre månader nu för att träna och tävla fullt ut. Min yngsta dotter åker till Karlstad med sin teatergrupp för att spela Allamansland. En föreställning som hon tillsammans med några ur ensemble skrivit och satt upp som baseras på Emil Jensens texter. En underbart modig och spännande föreställning.

IMG_4099Skriver jag nu detta för att skryta om mina döttrar? Nej inte bara det . Klart jag är stolt som bara den men framförallt tror jag att de fått med sig den där motorvägen  i skallen att allt som de drömmer om går att uppnå.Även om de får jobba hårt för det. Det är det jag är så glad över. Det hjälper mig att ännu mer utforska mina tankar, mina hinder samt att inte se tillbaka på vad jag inte gjort utan heja på med all kraft och ta mina nya steg  till det jag tror på. Jag tar det på upploppet! Och det ger mig tro på framtiden på våra ungdomar som har allt fantastiskt framför sig. För kan jag så kan alla och tillsammans kan vi skapa den värld och framtid som vi vill ha och som vi tror på.

Valdag 2014 Vad tror DU på?

IMG_0247Valdag 2014 Vad tror DU på?

Idag har vi en underbar möjlighet att rösta och göra vår röst hörd när det gäller vad vi tror på och hur vi bäst tror att vår framtid ska bli i Sverige. Kanske känns det inte riktigt så utan det känns som det inte spelar så stor roll. Men genom att ta ansvar att rösta så gör vi ett medvetet val att vi tror på något. Så det ÄR viktigt och gör skillnad.

Ännu viktigare är det vad vi tror på varje dag varje timme. Vad tror du på? Tror du på dig själv, en bra framtid för dig och dina barn och barnbarn? Tror du på dig själv och fred och en bättre värld? Tror du på dig själv att när du expanderar och mår bättre så sprider det sig vidare och inte bara du och dina närmaste mår bättre utan hela världen blir bättre?……….

Eller tror du på motsatsen………

Det vi tror på blir tankar och känslor som leder till handlingar.

Det vi fokuserar på växer och blir vår sanning vare sig vi tror på oss själva, fred, kärlek och en ljusare framtid eller om vi misstror oss själva tror på krig, rädsla och en mörkare framtid.

Så valet är ditt och mitt idag och alla andra dagar och det börjar med oss själva.

Så vad tror DU på?

Hurra!!!

IMG_2059Jag tänkte blogga varje dag på min Pyspunka turné men det har inte blivit så. Jag har tagit in alla intrycka som jag får och allt jag lär mig om mig själv livet och andra och jag behöver låta de landa innan jag skriver om dem, tror jag. Eller så är det bara så att jag blir så i det jag pratar om och är med om så jag tycker redan jag har sagt det eller delat med mig det och inte vill bli tjatig ;)

Det jag lär mig och det jag sett i hela mitt liv är att Det jag drömmer om har jag kraft inom mig att förverkliga och att det blir en pusselbit till mitt liv när det uppnås. Jag har alltid drömt om att dela med mig mina Pyspunka tankar och funderingar och att åka på turné. För mig är det stort härligt underbart roligt att jag nu gör det. För någon annan är det en fis i rymden eller helt oviktigt eller fjuttigt. Det är här kraften finns! Att vi alla är unika och olika och när vi lyssnar inåt så blir det tydligt vad som är viktigt för var och en av oss.

Igår var jag i Fränsta. Ett litet samhälle där det på ICA satt en lapp om surströmmingsfest för PRO ”Sprid det gärna skvallervägenockså”. Ett samhälle som jag senast besökte för 23 årr sedan och där jag hade en underbar sommarsemester när jag var liten hos min kusin, faster och farbror.

Jag mötte två grupper igår.

Den första var en grupp med anhöriga till dementa. När jag mötte dessa underbara äldre personer som säkert sliter hur mycket som helst för att orka ta hand om sin anhörig ja då tänkte jag Vad kan jag bidra med här? Hur kommer de att ta emot mitt prat och mina funderingar jag som inte gått igenom samma som det och bara är nästan hälften så gammal som några av dem.

Men vilka två timmar det blev! Så mycket nyfikenhet, så många insikter och påminnare och så många goa skratt!

NU har jag hållit min Pyspunka föreläsning för lärare, förskollärare, assistenter på regeringskansliet, samordnare för tunga fordon på trafikverket, anhöriga till dementa och så alla fantastiksa människor som kommit till de öppna föreläsningarna för att själva fylla på med Hallonsaft och laga några Pyspunka hål.

Karin Sandin Pyspunka  Ditt professionella rykte Your Professional reputation

Karin Sandin Pyspunka Ditt professionella rykte Your Professional reputation

Jag vet nu att det fungerar och att att ALLA behöver en dos av Pyspunka. När jag ser att det börjar glittra i ögonen och diamanten börjar putsas då vet jag att det är på gång. Då börjar de som lyssnar expandera och må bättre och det är DÅ världen också blir bättre.

Alla vill förändra världen. Få vill förändra sig själv. När vi förändras så förändras värden!

Så Tacksam för det jag har möjlighet att göra Tack! Ni alla som kommer, för ni är med och uppfyller min dröm och gör världen till en bättre plats.

EN dag ska vi DÖ! Men alla andra FÅR vi LEVA!